Palmitos Park

Vi tar en tillbakablick till Gran Canaria såhär onsdagen till ära. Lite värme, om så bara i bildform, skadar inte såhär i kölden och mörkret. Vi funderar på nästa resa till värmen, och hoppas att den skall ske inom det kommande halvåret.

Har man ett barn i familjen vars favoritdjur är koala, fjäril, papegoja och apa samt ett bran som redan länge vetat att hon skall bli delfinskötare som stor, är det ett måste att besöka Palmitos Park, Djurparken på Gran Canaria. Dessutom har jag faktist själv besökt parken för nästan 25 år sedan (ja, jag är gammal!).

Näin kylmänä pimeänä keskiviikkopäivänä on mukava katsella vähän kuvia Kanarian matkaltamme. Suunnittelemme jo pikkuisen seuraavaa matkaamme lämpöön, ja toivomme että se tapahtuu seuraavan puolen vuoden aikana.

Meidän perheessä on yksi lapsi, jonka suosikkieläimiin kuuluu koala, perhonen, papukaija ja apina, sekä toinen lapsi, joka jo kauan on tiennyt että hänestä tulee isona delfiinihoitaja.  Joten käynti Palmitos Parkissa, Gran Canarian eläintarhassa, oli meille itsestäänselvyys. Olen itse asiassa itse vieraillut puistossa aikaisemminkin, lähes 25 vuotta sitten.  Kyllä, olen vanha!

Självständighetsdagen

Glad självständighetsdag! Hurra för 99-åriga Finland!

Vi har skrinnat och bakat pepparkakor i mängder. Nu blir det soffan, eld i brasan och självständighetsbalen på tv.


Hyvää itsenäisyyspäivää! Eläköön 99-vuotias Suomi!

Me olemme luistelleet ja leiponeet pipareita. Nyt kutsuu sohva ja itsenäisyyspäivän vastaanotto telkkarista.

I juliga Helsingfors

julshopping-1 julshopping-2

Jag hade en tanke att jag ville besöka Tallinn för att uppleva lite julstämning i stadsmiljö (nej, Esbo räknas verkligen inte!) men kom på att varför skulle jag besöka Tallinn då Helsingfors finns en kort bussresa ifrån. Helsingfors centrum är ju jättefint med sin julbelysning och dessutom vill jag ju försöka stöda inhemsk design och produktion när jag gör inköp. Idag då vi var lediga tog Leia och jag bussen in till centrum. Lite tumistid bara vi stora flickor. Det blev Tomas marknad, Christmas Garage och Tre Christmas Market på Alexandersgatan samt Stockmann och Akademen, förstås. Och lite stolprovning på Artek (denhär!) samt en glögg och bullapaus på café esplanad. julshopping-3

Leia har önskat sig böcker i julklapp, så hon fick välja en bunt på Akademen som hon får  sen på julen. Från Christmas Garage valde hon dessutom en rävplansch av Teemu Järvi och pingvinörhängen från Titimadam. Båda inhemska. Hon har bra smak. Men när blev mitt barn så stort att hon väljer en dag med mamma på stan istället för lek hemma? När blev mitt barn så stort att hon helst själv är med och väljer sina egna julklappar för att det skall bli riktigt rätt? När blev mitt barn så stort att hennes önskelista består av böcker och grejer till hennes rum istället för endast leksaker i mängd och massor? Jag hänger inte med. Det var ju precis just en dag i December år 2008 då vi satt på café i centrum av Helsingfors.


Minulla kävi jokin aikaa sitten mielessä että haluaisin käväistä Tallinnassa kokemassa jouluista tunnelmaa kaupungissa (Espoota ei todellakaan lasketa!), kunnes tajusin että miksi mennä Tallinnaan kun Helsinki on vain lyhyen bussimatkan päässä. Helsingin keskustahan on tosi tunnelmallinen näin joulun aikaan, ja koska pyrin tukemaan kotimaista suunnittelua ja tuotantoa ostoksia tehdessäni valitsin tietenkin Helsingin. Tänään otimme sitten Leian kanssa vähän isojen tyttöjen laatuaikaa ja hurautimme bussilla keskustaan. Kävimme Tuomaan markkinoilla, Christmas Garagessa sekä Tre Christmas Marketissa Aleksilla, sekä tietenkin Akateemisessa ja Stockmannilla. Vielä Artekissa koeistumassa tuoleja (tätä!) sekä Café Esplanadilla glögillä ja pullalla.

Leia on toivonut kirjoja joululahjaksi, joten hän sai valita itselleen pinon Akateemisesta, jotka hän saa sitten jouluna.  Christmas Garagesta hän valitsi lisäksi Teemu Järven kettujulisteen ja Titimadamin pingviinikorvakorut. Molemmat kotimaisia. Hänellä on hyvä maku. Mutta en voi muuta kuin ihmetellä että koska lapseni kasvoi niin isoksi, että hän mielummin valitsee päivän mamman kanssa kaupungilla kuin kotona leikkien? Koska hän kasvoi niin isoksi että hän haluaa itse olla mukana hankkimassa omat joululahjansa jotta ne varmasti ovat mieluisat? Koska hän kasvoi niin isoksi että hänen toivelistalla on myös kirjoja ja sisustustavaraa eikä vain kilometrikaupalla leluja? En ymmärrä. Juurihan istuimme kahvilassa Helsingissä joulukuisena päivänä vuonna 2008.

Veckan på Gran Canaria

Här kommer trettio ögonblicksbilder från vår Gran Canaria resa. Att välja en vecka med All Inclusive på ett mycket barnvänligt hotell var ett riktigt smart drag för oss som ville komma lättast möjligt undan i matväg och att alla i familjen fick känna att nu har vi bara ledigt utan stress eller tidtabeller att hålla.

Att varje morgon vakna utan väckarklocka och få blicka ut över ett öppet hav. Att jogga långsamt och njutande längs stranden före morgonmål. Att äta solmogna frukter och glass i mängder (och en massa annat gott). Att njuta av sommar och strosa runt och fota kaktusar och palmer. Att få nya kompisar av de andra barnen. Att tanka solenergi i massor. Att få se fjärilar och papegojor och delfiner (mer om det i ett annat inlägg). Att sitta i solstolen och sträckläsa en roman. Att inte ha nånslags tidtabeller förutom att ha koll på när Lollo&Bernie uppenbarar sig (för att mellanbarnet skall få krama dem och för att minstingen tryggt kan vara uppe i famnen och kolla på håll). Att varje kväll sitta på balkongen och se solen gå ner och färga himlen lila och rosa.

Semester med andra ord.

Kolmekymmentä kuvaa Gran Canarian matkaltamme. Valitsimme viikon erittäin lapsiystävällisestä hotellista All Inclusive palvelulla. Tämä  tuntui juuri meille parhaalta vaihtoehdolta tällä kertaa, koska halusimme ruokailun mahdollisimman helpoksi ja jokaiselle perheenjäsenelle tunteen että nyt todella olemme lomalla.

Joka aamu sai herätä ilman herätyskelloa ja katsella kaukaisuuteen avomerelle. Ennen aamupalaa sai lenkkeillä rantoja pitkin. Hedelmiä ja jäätelöä (ja kaikenlaista muuta hyvää) sai syödä niin paljon kuin halusi. Sai nauttia kesästä ja vain kuljeskella ympäri räpsimässä kuvia palmuista ja kaktuksista. Muista lapsista sai uusia kavereita. Aurinkoenergiaa sai tankata varastoon. Oli perhosia ja papukaijoja ja delfiinejä (lisää näistä myöhemmin). Sai istua aurinkotuolissa ja uppoutua hyvään romaaniin tai vaihtoehtoisesti uida monta tuntia putkeen. Joka ilta sain istua parvekkeella ja katsella auringonlaskua joka väritti taivaan violetiksi ja vaaleanpunaiseksi.

Sommarlov

dukning-1

Förra sommaren hade far i huset endast möjlighet att ta ut tre semesterdagar i juni och fyra i juli – så det blev inte riktigt den familjesemester vi tänkt och planerat. Det positiva är ju att det finns en massa semester att ta ut ännu och möjliggör således en vecka sommarlov i värmen nu i mörka November istället, samt både ett långt jullov och ett långt sporttlov tillsammans.

Bilden på dukningen är från ett av de två  projekt jag jobbade med nu i början av veckan. Jag ska visa lite fler bilder åtminstone från denna citytvåa i Tölö, men först tar jag en veckas utloggning från allt som heter inredning och jobb. Istället blir det (hoppeligen) sol, simning, skratt och all inclusive i en vecka på Gran Canaria. Vi hörs!


Viime kesänä talon isällä ei ollut mahdollisuutta kuin kolmeen lomapäivään kesäkuussa ja neljään heinäkuussa – joten suunnittelemamme perheen yhteinen loma jäi aika lyhyeen. Positiivista tässä kuitenkin on, että lomapäiviä on nyt paljon vielä jäljellä jotka mahdollistavat  viikon kesäloman lämmössä nyt keskellä pimeää marraskuuta, sekä pitkät joululomat ja hiihtolomat yhdessä koko perhe. 

Kuva kattauksesta on yhdestä niistä projekteista jotka tein nyt alkuviikosta. Ainakin tästä töölössä olevasta kaupunkikodista on tulossa lisää kuvia, mutta ensin otan viikon tauon kaikesta työstä ja sisustukseen liiittyvästä. Sen sijaan aion nauttia (toivon mukaan) auringosta, uimisesta, naurusta ja all inclusivestä Gran Canarialla. Kuulemisiin!

Farsdagssöndag

farsdag-1 farsdag-2

Vi firade farsdag idag med en stenig ostkaka samt slalom och korvgrillning på Hjortlandet. Inte alla farsdagar man kan fira i backen precis och denhär lilla snutten visar exakt på vilket humör vi alla var på där.

Kärleksörten hämtade min mamma från sin trädgård för över en månad sedan till Leias födelsedag. De har bildat rötter i sin vas och mår hur bra som helst. Det är väl ett tecken på att kärleken frodas i detta hus, eller hur?! Även farsdagskortens antal tyder på samma, nån utomstående kunde ha gissat att barnantalet i familjen är ett dussin minst, istället för endast tre (pysselproduktiva) flickor.


Juhlistimme Isänpäivää tänään kivisellä juustokakulla sekä laskettelulla ja makkaranpaistolla Peuramaalla. Ei sitä ihan jokaista isänpäivää ole voinut juhlistaa rinteessä. Tämä pieni pätkä kertoo hyvin päivän fiiliksistä. 

Detdär vita och kalla och vackra.

sno-7

sno-3sno-6

sno-5sno-4 sno-2 sno-1 sno-9

Varje år samma sak: att man kan bli fascinerad av hur vitt och tyst och vackert allt mitt i allt blivit. En promenad i närskogen har en helt annorlunda känsla nu än bara för en vecka sedan.

Vi som var beredda på att November skulle vara mörk och regnig och dyster som vanligt och bokade därför in en resa till södern en vecka i slutet av månaden. Istället kom vintern i förtid och nu har pulkorna och skidorna har varit i aktivt bruk hela helgen.  Snökanonerna är visst också redan i gång både i Oitans och på Hjortlandet. Bådar gott för säsongen då vi hoppas att hela familjen skall bli glada slalomåkare.

Så nej, vi klagar inte och nej, vi avbokade inte vår resa. En paus i värmen gör nog gott vare sig November är vit eller svart.


Lähimetsässäkin on niin valkoista ja hiljaista. Ihan eri tunne samoilla ympäri kuin vain viikko sitten.

Me olimme asennoituneet siihen että marraskuu olisi synkkä ja sateinen ja pimeä kuten on tapana, ja varasimme siksi viikon etelänmatkan kuun loppuun. Mutta talvi tuli etuajassa ja pulkat ja sukset on otettu jo käyttöön. Lumitykitkin kuulemma tekevät töitä niin Oittaalla ja Peuramaalla. Hyvä alku hiihtosesongille jolloin toivomme että koko perheestä tulee iloisia laskettelijoita. 

Joten ei ole valittamista täällä, mutta emme todellakaan kuitenkaan peruuttaneet matkaa. Viikko lämmössä tekee hyvää oli marraskuu sitten musta tai valkoinen.

Fem från fredagen.

fredag-1Fredag. Vi tog en lugn hemmaförmiddag idag på tumis, Laura och jag. Lagade lite mat.fredag-3

Skördade höstens sista grönsaker: en halv skål full med minitomater.fredag-4Byggde koja i soffan. Ja, vi må ha en stor soffa, men det är sällan jag rymms att sitta i den. Ute är det fortfarande vitt.fredag-5

Testade ett nytt smoothierecept. Ingen vidare succé, så jag sparar er receptet.fredag-6

Bara gled omkring i yllesockor som jag stickade tidigare i höst och som redan fått hål på hälen.  Storförbrukaren här hej.

Sen blev det att hämta flickor från skolan, föra flickor till konstskola och kalas, laga mat och all den normala ruljansen. Men jag tror världen skulle vara en lite lite mer harmonisk plats om fler hade möjligheten att spendera en halv dag just såhär som vi idag.

 

Höstens dåliga samvete

Jag har en del mål för hösten, som de flesta handlar om att njuta av varje dag varje stund, men ett mål stör mig och skaver på mitt samvete.  Mina barns babyböcker. De är alla ännu på hälft. Men i höst skall de bli uppdaterade eller färdiga (vår variant slutar med förskoleåldern). Jag har fotopapper hemma och jag har satt in tid för det i kalendern, så det borde inte vara helt oöverkomligt. (Samma tänkte jag väl förra hösten. Och hösten före det). Så nu tänkte jag köra med lite tillbakablickar varje torsdag ända tills böckerna är klara: Här har vi en liten 2-åring i sin nya kofta i September 2012.


Minulla on joitakin tavoitteita tälle syksylle. Enimmäkseen vain kivoja, mutta se vaivalloisin ja omatuntoani eniten vaivaava on lasteni vauvakirjojen päivittäminen. Ne ovat kaikki vielä kesken. Mutta nyt tänä syksynä aion saada ne päivitettyä. Minulta löytyy valokuvapaperia kotoa ja olen jopa varannut kalenteristani aikaa niiden tekoon, joten täysin mahdoton tämän projektin ei pitäisi olla (tosin ajattelin kai samalla tavalla jo viime syksynä. ja sitä edellisenä vuonna). Mutta ajattelin näin tortaisin muistella vanhoja hetkiä kunnes kirjat ovat valmiit: Tässä meidän pieni 2-vuotias uudessa villatakissa syyskuussa 2012.

Maskrosor*

wp-9844wp-9828 wp-9839 wp-9855

Solrosor gör en alltid glad såhär på hösten. Vare sig de växer tätt på en äng eller på en hylla i blomaffären. Det roligaste är förstås att ta en promenad till närmaste solrosåker och plocka åt sig ett fång. Här nära oss växer solrosor på flera ängar som man får plocka av och sedan betala in en slant på ett konto. Mycket bra koncept.

*Laura kallar solrosorna envist för maskrosor

wp-9920 wp-9931 wp-9934

wp-9929

Buketten står nu på vardagsrumsbordet och piggar upp denna lite smågråa söndag. Jag gillar att titta på bilder från människors hem och fundera hur olika familjemedlemmar syns på bilderna även om de inte direkt själva är med på bilden.

Vad jag ser från ovanstående fyra bilder: här bor en familj som inte lever i ett sådär hemskt inredningsmässigt färgsprakande hem (men vars liv ändå kan vara både lyckligt och färgsprakande).  Mjukisdjuren på soffan berättar att det är en familj med flera barn i bästa lekåldern vars mjukisdjur och leksaker invaderar soffan titt som tätt (då inte soffdynorna använts som byggstenar i ett kojbygge). Den övervuxna halvdöda tomatplantan på fönsterbrädet berättar om en lite växt- och odlingstokig mor som desperat försöker få till stånd lite röda tomater på tomatplantan som räddats in från balkongen. (Fortsättning följer). Boken berättar om en nörd vars hobby för tillfället är att läsa makroekonomi. Nästa månad kan det vara astrofysik eller kodning, vem vet. Den beige fläcken bakom dynan med knapparna berättar att familjen har husdjur som försöker kamouflera in sig i inredningen för att få sova ifred. Lite sådant som gör en bild av ett rum till en bild av ett hem.


Auringonkukat tuovat iloa aina näin syksyllä. Sekä niityllä ja kukkakaupan hyllyllä. Hauskinta on tietenkin kävellä lähimmälle auringonkukkaniitylle ja poimia kimppu itselleen ihan itse. Täällä meidän lähellä kasvatetaan auringonkukkia useilla niityillä joilta voi itse käydä poimimassa. Kukista maksetaan hoitomaksu tilille. Erittäin hyvä konsepti.

Auringonkukkakimppu ilostuttaa nyt olohuoneen pöydällä harmaata sunnuntaita.

Tykkään katsoa kuvia ihmisten kodeista ja miettiä miten eri perheenjäsenet nähdään kuvista, vaikka eivät suoranaisesti itse ole kuvassa mukana.

Yllä olevista kuvista näkyy että perheen sisustus ei pursua värejä (mutta joiden elämä silti on sekä iloinen että värikäs). Pehmoeläimet sohvalla kertoo, että perheessä on useita lapsia parhaassa leikki-iässä joiden lelut valtaavat sohvan päivittäin (jos ei sohvatyynyt ole hävinneet rakennusaineeksi johonkin majaviritelmään). Ylikasvanut väsähtänyt tomaattiköynnös ikkunalaudalla kertoo hieman kasvi- ja viljelyhullusta äidistä, joka epätoivoisesti yrittää kasvattaa punaisia tomaatteja tomaattiköynnöksessä joka pelastettiin parvekkeelta. Kirja sohvapöydällä kertoo nörtistä jonka harrastus on parhaillaan lukea makrotaloustiedettä. Ensi kuussa voi olla sitten astrofysiikan tai koodauksen vuoro. Beige möykky napillisen harmaan tyynyn takana kertoo, että perheessä on lemmikkejä, jotka yrittävät naamioida itsensä osaksi sisustusta jotta saisivat nukkumarauhaa. Pieniä asioita, jotka tekevät huonekuvasta kuvan kodista.

*Laura väittää kivenkovaan auringonkukkia voikukiksi

Fjärilsfredag

wp-9079 wp-9900 wp-9077wp-9908 wp-9910 wp-9070wp-9912

wp-9076

Fjärilar i trädgården och fjärilar på halaren.

Jordgubbar och äppel från egen odling.

Ledig fredag.

Om dagens största motgång är att man sticker sig på sin nyinköpta kaktus kan man nog säga att man har det helt okej.


Perhosia puutarhassa ja perhosia haalarissa.

Mansikoita ja omenoita omasta pihasta. 

Perjantai ja vapaapäivä.

Jos päivän suurin vastoinkäyminen on että pistää sormensa kaktuksen piikkiin, ei voi sanoa kuin että kaikki on ihan ookoo.

Äta bör man annars dör man.

I samarbete med Keittiökaveri. 

20160524_keittiökaveri-1Om vi går tillbaka i tiden ca fyra år hos oss hade vi en vardag med en nyfödd baby, en busig 1,5-åring och en envis 3-åring. Vardagen var stundvis ganska intensiv med de tre filurerna så vi försökte på alla möjliga sätt förenkla vardagssysslorna. Då var storkok en gång i veckan den bästa lösningen för oss när det gällde matlagning. Här har jag skrivit lite om storkoken.

20160524_keittiökaveri-3Men i nuläget är situationen helt annan. Nu finns det tid att göra vilka gourmetmiddagar som helst fast alla dagar i veckan, och ofta har man sällskap av en eller två eller tre glada medhjälpare som vill röra om i kastruller och skära upp grönsaker. Men istället finns för tillfället ingen inspiration till matlagning samt ett stycke mycket matkräset barn. Vi har nog ett par år tills de flesta av våra gemensamma middagar kan börja klassas som dagens höjdpunkt.

Nu provar vi under ett par veckors tid en matkasse via Keittiökaveri och vi valde Snabbkassen som skall vara anpassad för barnsmak utan att tumma på kvaliteten. Jag hoppas verkligen att vi skall hitta lite inspiration till att variera vardagsmaten lite mera och främst börja känna att vardagsmatlagning är roligt och inte bara något man är tvungen att göra. Att ha lite mindre att kånka hem från matbutiken vid veckohandeln och istället få en kasse full med färska råvaror hemlevererade är ett mycket trevligt bonus.

20160524_keittiökaveri-2För att utmana mig själv ytterligare skall alla dessa vardagsmiddagar dukas fram trevligt också med servetter och hela köret. Idag blev det somriga servetter från Svenskt Tenn.

 

Jag kommer aldrig att.

20160516_Kudden-1

Som tur har jag blivit såpass vuxen att jag fattat att sluta använda uttrycken ”Jag skulle aldrig…”, ”Jag kommer aldrig att…” osv. Förr eller senare märker man ändå att man måste äta upp sina ord. Jag vet att jag för ett par år kläckt ur mig (åtminstone i tanken) att ”Hello Kitty eller Angry Birds skräp kommer inte att komma över tröskeln till mitt hem”. Sen dess har det blivit både det ena och det andra- Förstås.  Framförallt ett välkomnande av de arga fåglarna som en del av familjen i och med makens jobb. Lördagen gick helt i de arga fåglarnas tecken med  bio och stor barnfest i och med att Angry Birds filmen hade premiär.  (detta är inte sponsrat på något sätt, men nog tycker ni väl att jag kunde få en nackmassage för dethär?)
20160516_Kudden-420160516_Kudden-6

Och jag som sagt att det ibland skulle kännas befriande att måla precis alla barnens leksaker svarta och vita för att de skulle smälta in i inredningen bättre kan nu konstatera att de arga fåglarna ju passar in i vårt vardagsrum. Soffan har nämligen fått en ny sommardyna, som jag släpade hem från Stockholm dagen innan.

Tyget är en klassiker från Svenskt Tenn. Såhär står det om tyget Mirakel på deras hemsida:

”För Josef Frank var naturens färger och former i inredningen ett sätt att kunna andas och känna frihet i slutna rum. Mirakel är ett av hans tidigaste mönster, ritat på 1920-talets senare hälft. Det lär ha fått sitt namn efter att Frank yttrat ”det var ett mirakel att en så liten rapport kunde ge upphov till något så storslaget.” 20160516_Kudden-2 20160516_Kudden-3Dagens blommor består av blommande kvistar från ett av våra äppelträd och Förgätmigej  plockade av flickorna. Iklädda sina Angry Birds hupparen, såklart. 

Ja, jag har också en egen likadan rosa huppare, såklart.


Sohvallamme juuri nyt: tyyny Jpsef Frankin suunnittelemasta klassikkokankaasta sekä Chuck, Red ja Bomb. Sulassa sovussa.

En morsdag i körsbärsblom.

20160508_morsdag-7

Min åttonde morsdag idag. Jag har fortfarande ännu ibland svårt att riktigt ta till mig att jag är mamma till ett barn. Än mer till tre stycken. Det känns så stort. Tre härliga spralliga barn som dessutom är både roliga att umgås med och verkar njuta av sin bekymmerslösa tillvaro mest hela tiden. Samt som enhälligt tycker att jag är den bästa mamman i hela världen som lagar världens finaste kakor. 20160508_morsdag-4Vanligtvis är det vitsippor som prytt matbordet vid morsdag, men i år slog körsbärsträdet på framgården ut i blom passligt till morsdagen. Underbart vackert.20160508_morsdag-120160508_morsdag-520160508_morsdag-2 20160508_morsdag-3Morsdag i vårt hus betyder att mor i huset får välja menyn, så det blev tomatmozzarellabröd och ostkaka. Idag var en bra avslutning på de fyra lediga dagarna. Det har kännts som en hel evighet. Helt positivt alltså. Både massor med roligt program, massor med trädgårdspysslande och massor med allmänt slappande. Minuterna går nog långsammare då solen skiner för fullt. Igår var vi hela dagen på Sveaborg och picknickade och firade två födisar i härligt gäng. Jag hade tänkt fota lite vid ruinerna på Sveaborg också, men hade duktigt nog glömt att ta med både minneskort OCH batteri till kameran. Ups. 


Kirsikkapuumme aloitti kukinnan sopivasti äitienpäiväksi. Niin kaunista!