Brunch.

IMG_5364_Fotor_Fotor_Collage

Tillsammans med 200 andra Marthor fanns jag på plats på Korjaamo idag för att fira att Helsingforsmarthorna fyller 115 år i år. Det firades med skumpa, brunch, lite tal samt umgänge. I äkta marthastil bestod bordsdekorationerna av olika örter snyggt hopbundna. Jag tror jag skall kopiera idén på någon fest.

Är det förresten nån annan som hänger här som också är Martha?

På mitt nattduksbord.

IMG_2811_Fotor

Nu är det nästan så att jag vågar säga högt att jag håller på att återgå till mitt ”riktiga” jag. Till den som alltid har en bra bok på hälft. Efter alltför många år av alltför lite böcker kan jag nu säga att jag nu så gott som hela tiden har en halvläst bok på mitt nattduksbord. Hurraa för det!

IMG_2810_Fotor

Boken har sin plats på nattduksbordets övre hylla medan lådorna på den undre hyllan innehåller mina smycken. Mina stackars smycken har också blivit använda alldeles för lite de senaste åren. Kanske jag till näst blir riktigt djärv och vågar lova att även de skall från och med nu bli mindre styvmoderligt behandlade.

IMG_2805_Fotor

Vad jag läser just nu? Den bok som ”alla andra” läste år 2012 eller 2013. Jep, jag har en milslång lista på bra böcker att läsa ännu (har inte ens läst Gillian Flynns två tidigare böcker). Men å andra sidan har jag ju allt det roliga framför mig. Vad följande bok blir vet jag inte ännu men tacka vet jag bokbabbel som är den enda bokblogg jaga läser och behöver.

Färg.

IMG_2518_FotorIMG_2517_FotorDet finns flera fördelar med att ha små barn i familjen. En fördel är definitivt att man helt gratis och superenkelt kan utsätta sig själv för lite färgterapi och få bot på en halvgrå sinnesstämning en gråare än grå måndag som denna. Bara att öppna skåpet till barnens garderob eller leksakslådor.

Den rutiga färgbombsklänningen som Laura fick i födispresent piggar upp idag. Den undre bilden representerar däremot ”före” bilden i mitt nuvarande crazy organizing lady projekt. ”Efter” bilden är på kommande inom nån dag. Stay tuned.

Att helt enkelt ändra sig.

Varför slutar man blogga? På grund av tidsbrist? Eller brist på saker att blogga om? Eller helt enkelt för att man inte gillar bloggandet längre? Inget av dethär stämde egentligen in på mig. Jag har ju tid, lika mycket eller lika lite som alla andra. Listan på saker jag kunde tänka mig att blogga om har aldrig heller tagit slut och jag gillar att plita ner vad vi sysslat med eller vad vi pysslat med eller bara annars visa hur det ser ut hos oss för det är guld värt att scrolla tillbaka i arkivet.

Egentligen var orsaken varför jag tyckte att det var dags för mig att sluta med min lilla blogg att jag fick för mig att det inte är okej att publicera inlägg i den takt som känns bra. Då det ibland kunde gå länge mellan inläggen på grund av att det riktiga livet stal tiden från sometiden. Men att jag ändå borde publicera oftare. Jag är inte den som i första hand jämför mig med andra utan tycker det är ok att köra mitt egna race i vad det än gäller, men jag jämför mig med mig själv. Tidigare hann jag mera med bloggen än nu. Men tidigare var också livssituationen annorlunda.  Även om min blogg alltid främst varit för mig själv och först sedan för alla andra som troget läst år ut och år in kände jag att ”någon” satt press på att publicera. Och det är ju bara helt dumt och idiotiskt. För denna ”någon” är ju ingen annan än jag själv. Ibland är jag för komplicerad för mitt eget bästa.

Jag kommer fortfarande att starta upp en blogg om organisering och kaoshantering på min hemsida och jag kommer antagligen att (precis som det skett helt naturligt annars också i höst) att blogga mer egocentriskt och mindre LeiaTildaLauracentriskt. Jag har inget emot att publicera bilder och texter på mina barn på nätet utan min policy har varit från första början att endast publicera sådant som jag gärna läst om mig själv som barn om det skulle ha varit möjligt. Barnen har länge fått titta på sina bilder på bloggen och det kommer de naturligtvis att få göra i fortsättningen också. Den dagen något barn säger att hon inte vill vara med är det det som gäller. Vi har ju faktist eddan en pappa i huset också som valt att vara utanför bloggen. Man skall inte göra saker krångligare än de är. Gillar man att ha en blogg så skall man ha den och skriva exakt så ofta eller sällan som det känns bra. Min blogg är min hobby och en hobbys uppgift är enligt mig att endast vara något positivt och aldrig kännas som en börda.

Man kan ju tycka att denna fars med allt velande är lite pinsamt, jo. Att först säga hejdå och få en massa fina kommentarer (Tusen tack för dem!), för att sedan bara nån ynka vecka senare vända kappan helt och säga att ”hahaa, inte slipper ni mig ännu!” Men värre saker har man väl varit med om. För det ÄR faktist okej att ändra sig. Vad det än gäller här i livet.

Så vi tar det från början igen.

Hej, jag heter alltså Maria och gillar fortfarande skandinaviskt design, ordning och reda samt glass i stora lass. Tyvärr har jag ibland en tendens att vara lite onödigt sträng med mig själv. Men jag jobbar på det. Vad mer? Jo, jag hör ju definitivt till skaran som älskar allt dethär med jul och väntan på julen, så om någon inte känner igen sig i samma kategori så kanske det lönar sig att återkomma först efter nyår istället.

Allt har sin tid.

Det kommer knappast som en överraskning, men jag har bestämt mig att lägga ner muminmamman bloggen. Allt har sin tid. Just nu är det jobbuppdrag, studier och att umgås med familj och vänner i det riktiga livet som tar min tid. Bra så. Det känns vemodigt att sluta, men samtidigt rätt.

Jag kommer naturligtvis inte att försvinna helt från de sociala medierna. Jag finns ju på Instagram (HÄR!) och jag kommer att börja blogga om kaoshantering på min hemsida (HÄR!) så om det intresserar är det bara att kika in!

Bloggen har varit ett superbt sätt för mig att dokumentera vardag och fest och det kommer jag också att fortsätta med,  så att vi skall kunna blicka tillbaka och minnas, men också för att mor- och farföräldrar skall kunna följa med vårt liv bättre. Denna gång dock på en blogg under lösenord.

Det jag kommer att sakna oerhört är alla era snälla kommentarer! Dem har jag uppskattad väldigt mycket! Vareviga en!

Ha det så jättebra allihopa!

Kram,

Maria

Habitarebiljetterna går till…

Denna gång valde fru fortuna (aka slumpgeneratorn) att ge biljetterna till:

frandagtilldag :

”Haa, ännu hinner man med! Av förekommen anledning känns Habitare aktuellt just nu..!”

och

”Hej! Deltar gärna i utlottningen. Har aldrig besökt Habitare förut men skulle så gärna göra det. Ska tipsa grannfruarna om utlottningen och hoppas få ta nån av dem med på mässan!”

Grattis! Jag har meilat er och hoppas att ni skickar en postadress så snabbt som möjligt. Jag skulle gärna ha haft biljetter till er alla andra också, men jag tror inte de skulle gilla uppkopierade biljetter vid ingången. Jag tycker ändå att Habitare definitivt lönar sig att besökas om man har intresse inom området. Upp till 70 000 människor kan ju inte ha helt fel.

Två dagens.

IMG_1014_FotorDagens blommor.

IMG_1011_Fotor

Dagens strumpor.

En av sakerna jag tänkt satsa mer på från och med nu är att göra mera saker utanför mitt bekvämlighetsområde. Jag tror det gör bara bra för ens självkänsla och självkännedom. Grejerna behöver ju inte vara stora, som att sätta sig i en tank full med ormar eller liknande, utan ikväll skall jag gå på en tre timmar lång session med MediYoga & Frigörande dans. Det ni. Helt klart utanför mitt bekvämlighetsområde. Det kommer att bli spännande och intressant, men högst antagligen jätteroligt.

Att vara jag och gå omkring i blårutiga knästrumpor hör helt klart också till samma kategori  (dock införskaffade från det trygga finska företaget som jag älskar).

Vinn biljetter till Habitare!

Screen Shot 2014-09-03 at 23.31.3510-14.9.2014 är det dags för Habitare i mässcentret igen. Det är Finlands största möbel/inredning/designmässa och absolut värt att besöka om man har lite också intresse för ämnet. Nytt för i år är att även vi Professionella Organizers finns på plats. Det ordnas både workshops och föreläsningar och vi hittas i utrymmet Creative Space (hall 7). Mässans hela program hittas här. Jag kommer att hänga på mässan hela lördagen så kom gärna och säg hej!

Nu lottar jag ut 4 biljetter till mässan. Två vinster med två biljetter var. Ni är med i utlottningen genom att kommentera nedan. Två lotter får man genom att nämna utlottningen tex på FB, i sin blogg eller på kafferasten på sin arbetsplats. Nämn det i kommentaren i så fall.

Ett tips: Om ni själv känner att ni bor för långt ifrån kan man också be mig att skicka biljetterna till nån vän som bor närmare istället.

Utlottningen håller på tills fredag 5.9 kl 23.59 så jag hinner få biljetterna på posten före mässan.

Halvfärdigt.

IMG_8705_Fotor IMG_8715_Fotor IMG_8718_Fotor IMG_8719_FotorFredag, den sista dagen i Februari. Istället för att fundera på halvfärdiga projekt, som ett arbetsrum som borde inredas, knaggar som borde hängas upp i tamburen eller sockor som borde stickas tänkte jag koka en kanna te, tänka några ljus, gräva fram lite godsaker ur skåpet och krypa ner i soffan under filten tillsammans med en bok och en tidning. Imorgon är det mars. Ny månad. Nya projekt.

 

Färg.

IMG_2902_Fotor IMG_2906_Fotor

Lite färg att pigga upp i allt det gråa.

Fördelen med att ha fler än ett barn är att man inte behöver välja vilken av Marimekkos fina vårjackor man helst skulle vilja ha, utan man kan ta dem allihop. Nu får våren gärna komma helt på riktigt!

 

Luckan nästa onsdag.

mökki6Imorgon börjar sportlovet officiellt här hos oss. För oss betyder det i praktiken helt vanlig vardagslunk men utan klubben, simskolan och musikleken. Eftersom sportlovsvädret för tillfället ser lite apatiskt ut så skrollade jag bakåt i bloggen till förra sommaren istället och hittade dessa foton från semestern.

Nu inkommande onsdag kl 10.30 kommer jag att prata om mitt bloggande på Babycafét i Luckan i Helsingfors centrum. Bland annat om mina tankar kring bloggandet i allmänhet, om att blogga om sina barn, samt vad som inspirerar just mig.

Här är deras facebooksida.

 Kanske vi ses där?

Svacka.

IMG_1938_FotorF¨år man tröttna på sin egen blogg? Åtminstone känns det som om jag har gjort det. Åtminstone tillfälligt. Det finns mycket jag skulle vilja skriva om men det känns som om jag inte har tillräckligt med tid, dvs prioriterar bloggen tillräckligt högt i mitt liv.

Vi får se hur det blir, kanske dethär är slutet. Kanske dethär är bara en svacka som går om eller kanske något annat. Tiden visar. Det bästa med bloggandet är ju att man exakt själv väljer om man skriver, hur ofta man skriver och vad man skriver om. Vi hörs!